Känslan att känna sig...

uppskattad? 
Är det när jag får guldklocka, fem år för sent? 
Både jag och nej! 
Kul att jag kunnat göra något som uppskattas av min arbetsgivare! 
När Hampus gick bort, i denna tragiska händelse tyckte jag att min arbetsgivare var
S K i T !
Kommunen är alldeles för stor, man känner inte till vem som arbetar, vem är människan bakom krisen? 
Dom som är nära på arbetsplatsen vet, men borde alla vara involverade? 
Jo, så blir det.
Man blir nära, man involveras, man jobbar 24/7 ibland måste våra anhöriga vara med i vårt arbete. (Telefonen ringer, man pratar, dom hör) 
Dom enstaka gånger får våra medborgare också en relation till mina anhöriga. 
Så när mitt barn försvann, kände dom också en saknad, en tomhet. 

Min känsla, min omtanke, min upplevelse är, när jag kan komma till jobbet, jag kan känna glädje, sorg, nu kör vi, upprymdhet, förväntan, bläää, kul, fan jobb igen osv. 
Det är då mina arbetskamrater finns där, ett leende, en kram, nä fan idag mår jag skit osv... 
Vi finns där, vi stöttar och vi gör så gott vi kan ❤️ 
ISA
LINDA
THERESE
IDA 
MALIN
MARIE (Marta, maruska,kärt barn har många namn) 
ANNA-KARIN

Så en guldklocka, tror aldrig den kommer användas av mig!
(null)

Jag hade önskat en omtanke när jag behövde den som mest! 
Det är fem år försent, har jobbat 30 inte 25 år!
Bättre sent än aldrig?! 

Skiter i diplomet och  guldklockan!

En omtanke när mitt barn gick bort, det hade varit uppskattat av min STORA arbetsgivare 
Jönköpings kommun! 

#levväl ❤️