Resan mot julveckan....

och Julafton 🎄 

Hur ska jag fixa Julen detta Ă„ret? 

Har inget val, önskar att jag fick vĂ€lja, vĂ€lja att allt var som vanligt. 

Nu Àr inget som vanligt, nu ör det mesta pest och pina.

Jag försöker, jag kĂ€mpar, jag vill fira Jul men nĂ„gonstans i mitt hjĂ€rta skriker det dra! LĂ„t mig va, lĂ„t mig dra. 

Hela sjĂ€len skriker smĂ€rta, hjĂ€lp mig! 

Jag har velat fram och tillbaka i tre, fyra veckor kanske, jag kunde inte trycka pĂ„ betala knappen. 

För en del, den största del av mig  vill fira Julen som vanligt, mat, godis, gemenskap i överflöd. 

Han som satt mest spĂ„r, gett mig den största K Ä R l E K ❀ Ă€r inte med mig!

(null)


Efter typ 10 ifyllda bokningar bara att trycka pĂ„ betal knappen, sĂ€ger jag till Thomas, jag fixar inte att ta beslutet, du fĂ„r göra det! 

Han tryckte, vi Ă€r inte hemma pĂ„ Julafton och veckan innan nĂ€r stressen och alla God Jul hĂ€lsningar flödar pĂ„ nĂ€tet. 

MĂ„ndag den 17/12 vi packar, vi ska Ă„ker vid lunch nĂ€r jag gĂ„tt med vovven. 

Innan dess var vi hos Hampus, jag berĂ€ttade för han hur jag kĂ€nde inför Julen. 


(null)


Orolig att ingen ska vara hos han pĂ„ Julafton? 

Nu vet jag att nĂ„gra kommer vara dĂ€r, klappa pĂ„ stenen Ă„t mig och tĂ€nda ljus ⭐ 

Nova vet var du Ă€r, fick en snap frĂ„n Hilda ❀

(null)


Hade mamma varit hemma Hampus, sĂ„ vi hade firat Jul hos dig! 

Kalle Anka, prinskorv, köttbullar och potatis det var mest det du kĂ€kade. 

Tillbaka i verkligheten, mĂ€rker ofta att jag tĂ€nker pĂ„ allt som hĂ€nt, tĂ€nker inte NI, ni som oxĂ„ drabbats av Hampus D ö D en massa tankar? 

Vill inte ni prata, Àlta eller Àr allt okej för er?

Jag har ett stort behov av att Ă€lta det som hĂ€nt, skulle mer Ă€n gĂ€rna vilja sitta ner med er andra som har en upplevelse nĂ€r ni fick det hemska beskedet att Hampus var avliden, som polisen sa. 

Jag behöver nog nÄgonslags avslut frÄn er, eller kanske mer en bekrÀftelse pÄ att skiten Àr sann.

Som det snurrar i mitt huvud. 

Uppe i Stockholm, Arlanda dĂ€r vi bor pĂ„ hotell, flyget gĂ„r tidigt. 

Det hindra inte oss frÄn att vara uppe lÀngre Àn vi borde.

Tidig morgon och jag Ă€r orolig som vanligt nĂ€r jag ska flyga, det mĂ„ste vara att jag inte har kontroll, kĂ€nsla av att inte ha nĂ„gonstans att fly. 

Ibland kĂ€nner jag kĂ€nslan av att vilja fly, lĂ„t mig va! 

Flygresan gick bra med en Atarax eller tvĂ„ i kroppen. 

VĂ€l vid passkontrollen var det inte en kontroll, vi skulle igenom 3 stycken.

PĂ„ sista kontrollen, nĂ€r vi redan fĂ„tt pass stĂ€mplat och med ett inrese bevis trodde jag att nu Ă€r det vĂ€l klart! 

DĂ„ sitter en korpulent man, med en cigg i munnen, pĂ„ en pinnstol och ett litet bord bredvid med en askkopp pĂ„. 

Han tar passet öppnar det fumlande med sina knubbiga hĂ€nder. 

Jag blir granskad upp och ner ett antal gĂ„nger, medans han tittar i passet. 

Han harklar sig och fĂ„r ut ett hest, rosslande okej. 

Bagaget i bussen och 10 minuter till hotellet, sĂ„ underbart att vara sĂ„ nĂ€ra och slippa transfer i en timme. 

Incheckning, bagaget stĂ€lls pĂ„ rad utanför, vi blir anvisade var vi ska sitta. 

Varje sĂ€llskap fĂ„r egen incheckare, det tar tid att bli informerade om regler som gĂ€ller pĂ„ hotellet. Rum 343 ut och hĂ€mta bagaget trodde vi men nĂ€ vi skulle tala om för killen rumsnumret och vĂ€skorna kommer dit. 

Det Ă€r nu nĂ„gra dagar in pĂ„ veckan som jag börjar förstĂ„ deras kultur i början var det jobbigt med deras vĂ€lvilja, för den Ă€r överallt och dom vill bara vĂ€l och ha dricks sĂ„klart. 

Jag har gjort ett val, en kille i 30 Ă„rs Ă„ldern jobbar varje dag i 6 veckor, sen Ă€r dom lediga 2 veckor. 

Han lĂ€ngtar redan till NyĂ„rsdagen dĂ„ han ska Ă„ka hem till Kairo och till sin familj. 

Fru och 4 barn i Ă„ldern 0-5 Ă„r han tar upp sin mobil, tittar runt sĂ„ ingen chef ser vad han gör. Han öppnar upp sina bilder och det strĂ„lar i hela hans ansikte nĂ€r han visar oss sin familj 

Han ska fĂ„ min dricks nĂ€r vi Ă„ker hem. ❀


Vi bokade en dag med snorkling och stopp pĂ„ orange bay, vilken ö, vilket vatten. 

BĂ„ten tar oss ut till korallreven, pĂ„ med utrustningen. Det Ă€r nu man ska hoppa i, kĂ€nns som 10:an pĂ„ rosenlundsbadet, hjĂ€rtat dunkar och jag tĂ€nker hur fasen ska jag vĂ„ga? Nu Ă€r det ju kanske 1,5 meter ner, vad feg jag blivit. 

Tillslut hoppar jag, kÀnner saltvattnet i min mun, man sjunker det virvlar runt hela kroppen, jag fÄr panik, tycker grodfötterna gör att jag sjunker lÀngre och lÀngre ner.

KĂ€mpar mig upp mot vattenytan, hostar, spottar och ögonen svider av saltvattnet. 

Av med grodfötterna, nu kĂ€nner jag mig fri. 

NĂ€r jag fĂ„r till snorkeln och börjar andas lugnt i masken blir det nĂ€stan som en slags meditation. 

Wow, vilken upplevelse!

Vilka fĂ€rger, underbara rev, fĂ€rgglad fiskar i olika former som simmar tillsammans med mig, sĂ„ nĂ€ra att jag kan ta pĂ„ dom. 

NĂ€r jag Ă€r dĂ€r nere, Ă€r det som jag blir ett med havet. 

(null)


(null)

(null)

(null)

Jag har inte bara hĂ€ngt med fiskar, idag fick jag umgĂ„s med en stor krĂ„ka. 

Ligger vid poolen och smĂ„slumrar lite, undrar varför Thomas drar mig i hĂ„ret? 

KÀnner ju att nÄgon Àr vid solstolen, tittar upp och ser nÄgot svart, nÀhÀ det var en av dom mörkhÄriga servitörerna för dom smÄskojar hela tiden med oss gÀster.

Rycker till och inser att en stor krĂ„ka som vill ha med lite hĂ„r frĂ„n mig. Vad Ă€r oddsen pĂ„ att en krĂ„ka sĂ€tter sig hos mig och drar mig i hĂ„ret?! 

Den första Julen utan dig, nĂ„gonstans firar du Jul 🎄 och spelar Julklapps spelet! 🎁 

Jag saknar din min Ă€lskade unge ❀ 

God Jul! 


#levvÀl