Fredag....

och mys? 
Jo, jag hoppas ni myser med era nära och kära ❤️ 
Jag lämnade lilla ❤️ hos sin älskade mamma på morgonen. Det är alltid jobbigt att lämna henne. Jag vet att hon har det B Ä s T där! 
Mamma är alltid mamma ❤️ 
Trygghet, närhet, omtanke och den största kärlek som finns ❤️ 
Fammo ä rätt bra också 😍 
Sätter mig i bilen, ska på möte med min chef, måste ju tänka på livet efter döden, jag inte min än, men tror fan jag nästan varit död, känslan av oändlig tomhet. 
Jag har inte en susning, men jag är inte rädd för att dö längre! 
Ska upp till kasernen på A6, parkerar och inväntar tiden. 
Hjärtat dunkar, slår fort. 
Jag funderar på hur ska jag reagera på människor jag möter, känner så många på det våningsplanet. 
Tar en klunk ur cola zero jag köpte på vägen, tänker att har jag något lugnade med mig?! 
Letar runt i bilen, inget någonstans. 
Du får väl andas, tänker jag.... 
Japp, nu kör vi Lindha! 
Anmäler mig, sitter ner och väntar. 
Hej, hör jag. 
Hej, hej säger jag. 
Chefen tar mig inte upp 
D e T våningsplanet. 
Tack, godegud för det! 
Vårt samtal känns bra och jag får ingen press på mig, bara kärlek och empati! 
(null)

Känner mig lättad, nu ska bara doktorn tycka till lite på måndag också. 
Tänker att nu är jag stark, en tur in på Ikea skulle funka, vi behöver inhandla ett handtag till diskmaskinen. 
Det har vi väl tänkt göra i ett halvår, men nu jäkla hände det. 
Ska bli skönt att kunna öppna luckan utan kungfu träning varje gång 😬
Blev snyggt! 
(null)

Vid blomavdelningem tittar jag runt lite, hör sedan någon säga: 
Jag måste ge dig en kram, säger hon jag känner inte dig men känner Appel och läser din blogg. 
Vilken god kram sen ❤️ 
Tack, jag vet vem du är Lollo, känner dig inte personligen, det du gjorde är få förunnat. 
Underbar egenskap att kunna ge så mycket omtanke med en kram ❤️ 
Tack ❤️

Väl ute på parkeringen ser jag en kille med samma Fila tröja som Hampus hade, tänker fan där är Hampe, låter konstig men jag får liksom hopp om att det var han 💔 samtidigt som mitt förnuft vet att det inte är så, så vill mitt hjärta, min själ att det ska va han.
Det är tyst, inga snap, inga samtal, inga sms. 
Jag får inga kramar, saknar hans hela närvaro 💔 
Tomheten är grym, jag har ingen, jag känner mig ensam. 
Låter konstig för jag har massa människor omkring mig, som stöttar och ger mig kärlek. 
Det enda jag hade som var "mitt" min skapelse finns inte mer, det gör ont! 
Lev väl ❤️




#1 - - Anonym:

Kärlek och kram ❤️

Svar: ❤️
Lindha