Vilken jävla vecka!

/ Permalink / 0
Måndagen börjar med sms om att Hampus sten ligger på hans plats, vi fick ingen information att den var där. 
Det var en chock att se stenen, overkligt att mitt barn har en gravsten.
Han som hade hela livet framför sig!  
Jag tänker ofta att Hampus finns, han kommer snart dundra in genom dörren 
Min hjärna vet, men jag vill inte veta att han är död! 
(null)

Tisdag var dagen som sommaren kom på besök en stund, hämtade Nova på förskolan, hängde tillsammans under eftermiddagen och kvällen. ❤️ 
Hon är ljuvlig, hon hjäper mig att vara i nuet! 
Onsdag och jag skulle träffat Jenna och lilla Clara. 
Natten till onsdagen var nästintill sömnlös, den jäkla medicinbollen som varit liten en längre tid är nu tillbaka, hur fasen blir jag hel igen? 
Onsdagen blev en lång, tråkig, ledsam dag! Jag var i pyjamasen hela dagen! 
Min energi var som bortblåst, jag kunde inte ta mig för något, min dag var i soffan framför tvn. 
Jag känner mig tom, det gör ont att denna tomhet är min sorg, jag vill inte ha sorg, jag vill ha Hampus tillbaka 💔 
(null)

Torsdag och jag hämtar Nova på förskolan, hon ska vara hos oss ett par dagar. 
Det blev en tidig kväll, hon var trött och jag somnade som vanligt när jag nattade henne. 
Innan vi somnade fick jag ett mess från min svägerska, hon visste inte varför hon kände att hon behövde skicka det till mig, det var en slags meditation som jag skulle göra. 
Det vet jag nu för fredagen med alla skriverier om hånet mot Hampus, så behövde jag meditera för att orka med denna bedrövliga händelse. 
Fredag och inte alls medveten om vad som hänt, får reda på det och den känslan gör mig förbannad, ledsen, orolig.
Hur kan en ung kille, han som var mest drivande planera att håna någon som gått bort och lämnat oss i den värsta tragedi som finns. 
Någonstans borde de regerat, vad fan håller vi på med. Ni borde varit ödmjuka och gjort en banderoll, vila i frid Hampus. 
Där och då hade ni fått respekt, det ni och klacken får nu är ett slags hat, en ilska och besvikelse som inte har någon botten. 
Jag kan förlåta för jag är bättre än du! 
Du har blivit polisanmäld, blivit avstängd med det högsta straff SHL kan dela ut. 
Ditt straff när du ska berätta detta för din mamma, det blir ett straff i sig. 
Vi som anhöriga har blivit uppmanade att polisanmäla detta, vi kommer göra det för att visa att detta I n T e är okej. 
För att det aldrig får hända igen. 
Dagen gick liksom i någonslag dimma. Jag mår så dåligt, det tar ju aldrig slut. 
Får ett samtal, begravningsbyrån. 
Nu har vi ett datum för urnsättning, jag vill inte gå, men jag måste väl det?!
Samtidigt som väntan varit jobbig, så har det slutgiltiga inte hänt än, kanske är det inte på riktigt, önska få man. 
Det blir verkligen slut, när urnan sänks ner och mitt liv som är krossats kommer aldrig läka! 
Jag hatar verkligen detta. 
(null)

Lördag, lämnar Nova hos sin mamma. 
Vi ska äta frukost på Scandic, relaxa med kompisar för att sedan se på Hv71 och deras första hemmamatch 💛💙 
Det var skakigt att gå in i Arenan, där har jag många minnen med Hampus från 6 års var han en del av hela hockeykulturen, både som spelare och trogen supporter. 

NBS hyllade Hampus med banderoll och en ramsa, respekt! 
" Hampus Hill vi kommer alltid minnas dig" sjunger hela klacken! 
Så många som saknar Hampus, han har satt spår hos många, för det känner jag mig stolt. 


Till top