Lördagen den .....

9:e mars och nio månader sen du försvann från oss. 
När jag tänker nio månader är det lika länge som du var i min mage. 
Jag minns precis vad jag gjorde, när jag kände dina rörelser i magen första gången. 
Precis som jag minns det ödesdigra samtalet för nio månader sen. Så många år mellan dessa minnen och ändå så sitter det kvar, det ena minnet som en otrolig euforisk upplevelse, det andra minnet, det värsta av det värsta minne, man som människa kan ha. 
Tänkte när jag såg en snödroppe tittat upp.
Tänk om det kunde vara som naturen man dör mot hösten  och ser kommer man tillbaka våren efter. 
(null)

Nu får jag bära med mig alla minnen ❤️💔❤️ och hoppas jag 
A L D r I G glömmer! 

Tänker ofta när helgerna kommer, hur orolig jag alltid va. 
Så fort ett sms, snap eller samtal kom hann jag alltid tänka det värsta. 
Den dagen när samtalet kom tänkte jag inte alls i dom banorna. 
Nu är det helg och tror att du festar i himmeln någonstans. 
Ni är många änglar och jag hoppas ni finns där för varandra och hjälps åt när era nära sörjer ikapp över er 💔

(null)

Du bar ofta på ett leende, en blick som var full i fan och ett hjärta av guld! 

Vi var och tände ljus hos dig idag! 

(null)

(null)
 
Du fattas oss 💔

#levväl ❤️