När jag går vid klocktornet....

inser jag att idag är det den 29:e det är nio månader sen vi begravde dig 💔 
Alla känslor jag kände då, dom kom över mig. 
Jag blir matt, gråter, skakar, varför var det just jag som skulle behöva gå igenom detta? 
Minns dagen i juni, jag gick på samma gång som idag, men idag passerade jag, dagen i juni gick jag fram och tillbaka, hjärtat som dunkade, kroppen som darrade, tankar på hur ska jag klara av att möta en fullsatt kyrka, en kista med mitt älskade barn i. 
Då fanns han forfarande här, visst inte i livet men på något konstigt sätt kändes det som han var kvar hos mig, fysiskt.

(null)

(null)

Fåglarna kvittrar, solen skiner och värmer mig på ryggen när jag tänder nya ljus hos 
H a M P e 💛 
Det är vår, den tid du alltid gillade, den och när hockeysäsongen drog igång! 
Önskar så att du fanns här, här med din ljuvliga dotter, hon är fantastisk.
Hon är så empatisk, frågar ofta om det känns bra fammo, sa igår från ingenstans när vi låg o småpratade lite.
- Jag älskar dig, samtidigt som hon kramar om mig ❤️ 
Det är en känsla av kärlek och värme som känns från tårna, strömmar igenom både kropp och själ. 
Kramar tillbaka och säger att jag älskar dig ❤️
Hon är inte du, men hon är en stor del av dig, hon betyder allt för mig och jag kommer alltid finnas där för henne. 

(null)

Idag har jag lämnat henne på förskolan, alltid jobbigt att lämna henne när man fått förmånen att tillbringa några dagar med den bästa. 
Lycklig att jag forfarande får finnas kvar i hennes liv, att hon få bo hos fammo några nätter i veckan, trots att pappan är i himlen, som hon sa igår när vi var ute och lekte. 

(null)

Hon gör mig glad, ger mig energi. 
Jag har dom sista veckorna haft lätt till gråt, samtidigt som jag känner mig glad, får jag vara glad? 
Blir nästa en kamp mellan mina tankar, funderar på om jag satt upp en gladfasad? 
Fast inuti känns det lättare, medicinbollen finns alltid där, men den har kunnat ändra skepnad, ibland är den bara en ärta, då är det lättare att bära med sig bollen. 
Jag försöker tänka att Hampus hade velat att jag skulle leva livet, leva det fullt ut. 
Le, skratta och vara glad för att orka med när bollen växer sig större och kampen med bollen kommer. 
Tror det är dags idag, nu byter jag Hampus lakan, hade han vetat att dom legat där i över 9 månader hade han fått slaget, han bytte lakan varje vecka. 
Hoppas du har fredagsfeeling var du än är älskade unge ❤️ 

#levväl ❤️