KÀnslan nÀr kropp...

AllmÀnt / Permalink / 0

och sjĂ€l samarbetar. 

DĂ„ lyckas jag ta mig ut pĂ„ en promenad i solen! 

(null)


Det snurrar runt i huvudet, tankar om allt möjligt. 

Jag frĂ„gar mig sjĂ€lv, hur mĂ„r du? Funderar knappt utan svarar. 

Jag mĂ„r bra, om jag ser till det stora hela sĂ„ mĂ„r jag bra! 

Sen kommer det mentala, som uppenbarligen blivit min akilleshĂ€l! Min svaga punkt som Ă€r sĂ„ stor ibland, dĂ„ slĂ„s mina ben undan och jag faller. 

(null)


Jag borde acceptera att det Ă€r okej att mĂ„ skit ibland, varför ska det psykiska mĂ„endet vara sĂ„ tabu, hade jag haft en synlig skada hade man inte blivit sĂ„ ifrĂ„gasatt. 

Jag Ă€r nog proffs pĂ„ att gĂ„ runt i cirklar och liksom aldrig komma till kĂ€rnan. 

Hur tar jag mig dit? Hur ska jag göra för att ta till mig alla verktyg som behövs för att fĂ„ en gnutta ro i hjĂ€rnan. 

Jag tror mig veta hur man ska göra, men varför hamnar jag framför bommen som sĂ€ger stopp? 

(null)


NĂ€r man Ă€r som jag, dĂ„ Ă€r det inte bara att gĂ„ ut och gĂ„, nĂ€ dĂ„ ska jag ta beslut vilken vĂ€g jag ska gĂ„, det blir " app, lapp, sa att du slapp" inte en gĂ„ng utan 5 gĂ„nger i huvudet. 

Jag tar beslutet eftersom jag inte fick rÀtt av ramsan.

TĂ€nker gĂ„ förbi dĂ€r Hampus förolyckades, har varit dĂ€r tvĂ„ gĂ„nger. 

(null)

Den vackraste jag vet, han Ă€r min och han Ă€r sĂ„ saknad â€ïžđŸ’”đŸ–€

NĂ€r jag gĂ„r dĂ€r kommer allt tillbaka, kĂ€nslorna allt som hĂ€nde den dagen. 

TĂ€nker att jag mĂ„ste igenom detta Ă„terigen, det kommer nog alltid vara sĂ„, men jag mĂ„ste lĂ€ra mig att acceptera att jag fĂ„r mĂ„ skit och jag behöver inte ursĂ€kta mig för det! 

Jag Ă€r tacksam att jag fick kropp och sjĂ€l ut pĂ„ en runda idag. 


#levvĂ€l ❀

Till top