Känslan när kropp...

Allmänt / Permalink / 0

och själ samarbetar. 

Då lyckas jag ta mig ut på en promenad i solen! 

(null)


Det snurrar runt i huvudet, tankar om allt möjligt. 

Jag frågar mig själv, hur mår du? Funderar knappt utan svarar. 

Jag mår bra, om jag ser till det stora hela så mår jag bra! 

Sen kommer det mentala, som uppenbarligen blivit min akilleshäl! Min svaga punkt som är så stor ibland, då slås mina ben undan och jag faller. 

(null)


Jag borde acceptera att det är okej att må skit ibland, varför ska det psykiska måendet vara så tabu, hade jag haft en synlig skada hade man inte blivit så ifrågasatt. 

Jag är nog proffs på att gå runt i cirklar och liksom aldrig komma till kärnan. 

Hur tar jag mig dit? Hur ska jag göra för att ta till mig alla verktyg som behövs för att få en gnutta ro i hjärnan. 

Jag tror mig veta hur man ska göra, men varför hamnar jag framför bommen som säger stopp? 

(null)


När man är som jag, då är det inte bara att gå ut och gå, nä då ska jag ta beslut vilken väg jag ska gå, det blir " app, lapp, sa att du slapp" inte en gång utan 5 gånger i huvudet. 

Jag tar beslutet eftersom jag inte fick rätt av ramsan.

Tänker gå förbi där Hampus förolyckades, har varit där två gånger. 

(null)

Den vackraste jag vet, han är min och han är så saknad ❤️💔🖤

När jag går där kommer allt tillbaka, känslorna allt som hände den dagen. 

Tänker att jag måste igenom detta återigen, det kommer nog alltid vara så, men jag måste lära mig att acceptera att jag får må skit och jag behöver inte ursäkta mig för det! 

Jag är tacksam att jag fick kropp och själ ut på en runda idag. 


#levväl ❤️

Till top