Är det för hösten….

Allmänt / Permalink / 0
är på ingång, som jag känner mig mer och mer nedstämd? 
Imon är det 39 månader sen du lämnade mig i den värsta smärta jag någonsin upplevt. 
Förr pratade man om sorgeår och så kan det nog vara för många, men jag kommer ha min sorg sålänge jag andas, sorgen följer mig varje dag, varje sekund och jag försöker hela tiden hitta sätt att hantera den. 
Ibland knockar den mig, en rak höger i magen, jag tar emot smällen och faller ihop i en hög! 

Smärtan som blir,  är grym, den gör skit ont, tårarna rinner och mitt skrik K V Ä v S i kudden jag trycker mot ansiktet. 

Jag är tvungen att överleva mitt barn och det skapar svåra tankar, känslor och det var ju inte såhär det skulle bli! 
Kanske behöver jag denna bergochdalbana, ibland är jag uppe på toppen för att hitta energin för att klara av att hamna i dalen igen! 
Banan är kanske inte lika guppig längre, men när dalen kommer så är det så jäkla jobbigt och ångesten gnager. 

(null)

#levväl❤️

Till top